Nu ser vi frammåt



IDAG KOMMER BLOGGEN ATT ENBART HANDLA OM STJÄRNGLIMTENS KRYDDA MIN LILLA MISSIl.


Tänk er att !!!!!
För ca 4 år sedan kom det ett yrväder till denna familj som omplaceringshund . Ja ja ja det där med omplacering kan ju diskuteras,, jag fick en hund och en familj till :-) Eller hur Peggy *S*
Denna lilla dam påbörjade sin karriär i detta hem genom att försöka ha ihjäl mina katter,( för det är så här i Kryddans lilla värld Katter ska döden dööööö ),,,,då pratar vi om tiden det tog Krydda att  hoppa  ur bilen ,den tisdmarginalen är det vi pratar om, nu kanske ni förstår vad ordet hastighet har el rättare sagt fick för innebörd i detta hemmet.
Då blev det en vad  man kallar  rak och mkt tydlig kommunikation om vad det var som gällde här och speciellt när det gällde familjemedlemmar vilket katterna ansågs vara.

Pako kunde helt klart avvarat henne på studs  en riktigt "pain in the ass" tjej i hans tycke. Fast det var tills hon kom i höglop vilket är en annan historia.
Nåväl Krydda fick bo in sig medans jag och Pako fortsatte vår karriär inom Räddningshundsutbildningen.
Vi klarade oss till Nationell nivå så certet var vårt, Tyvärr fick vi avsluta   räddningsträningen av privata orsaker.

Då blev det Kryddas tur och hon tränades def INTE i Räddningssammanhang, hon är totalt avsaknad av vad man benämner " självbevarelsedrift" utan det blev träning där matte (jag då) kunde styra den lilla missilen och gärna med en el två tummar i ögonen på henne :-)
Nu är resumén över, nedan är en liten förklaring varför vår lilla familj inte har mått så bra, Jag och barnen har varit ledsna såklart och sett det mesta nattsvart när det har gällt vårt lilla gullefjun " EL Kryddo"

Det började med att Krydda sträckte ett muskelfäste och haltade rejält, blev koppelpromenader ett bra tag till Kryddans förtvivlan. Ni som har träffat Krydda kan säkert se en deppig liten tjej som inte fick springa så mkt och så fort det bara gick.  Hältan gick inte över, så efter ca 6 veckor gjordes ett nytt Veterinärbesök. Från vilket jag åkte hem djupt ckockad och med en vinglig Krydda.
Det som troddes vara en enkel liten sträckning visade sig vara ett bra mkt värre problem nämligen SPONDYLOS .
Krydda har pålagringar i ryggotorna T13 L7 S1 .
Tråkigt nog fick jag veta att en av kryddans kullbrödrar har också Spondylos.. Trist när det blir så här.
Nu har vi påbörjat Fysträning för ca 2 veckor sedan med att gå långa promenader,spåra och låååånga promenader + Krydda har börjat att få Cartophensprutor, ska få 1 spruta per vecka i 4 veckor och därefter 1 gång per månad.
Idag har vi varit på rehabkliniken i Helsingborg hos "Biggan" som har kännt igenom både Krydda och Pako så nu ska vi träna där en gång per vecka och därefter träna hemma efter vårt schema.
Krydda ska alltså gå i Treadmil på Rehab , promenera,spåra,tömköras. osv Pako ska simma + allt som Krydda träna på .
Mao det blir mkt vandringar här i markerna :-) vilken tur att vi bor som vi gör med alla dessa ängar och åkrar osv.
Det blir många timmar som läggs ner nu på fysträning ca 4-5 timmar per dag och då är det ju tur att jag har det jobbet jag har :-)Arbetar 1 dygn och fri 3.
Så se upp i sommar för kanske vi är ute och tävlar igen :-) är vi inte det,jaaaa då kanske vi möts på ngn av de otaliga promenaderna..// Ann-margreth

PS, TACK Peggy för att du litade så på mig,och för att du ALLTID tror på oss oavsett resultat. Ds

Snart är all snö borta *jublar*

Idag är det ca 4 grader i Värlsdmetropolen Bjuv  glashalt på de flesta ställen.
Jag hade ju planerat att det skulle promeneras riktigt långt idag men eftersom jag inte är ägare till ngr broddar så blev det inget av med det.
Utan idag har det blivit spårträning istället på ängarna sidan om där jag bor,, Både Pako och Krydda skötte sig riktigt bra= Nöjd :-)
Det är lite skillnad att gå bakom dessa hundar.

Pako - Där har man ett lätt tryck i linan behaglig spårtakt .man har full koll på läget:-) Pako är så himla noga med nosarbetet, analyserar osv.

Krydda- Fullt drag, trycka ner hälarna i  marken för att bromsa denna lilla missil, linan bakom ryggen och se till att hon absolut inte får ut hela längden på spårlinan :-)   Det är lite mer kaotiskt att gå bakom missilen

Nu ligger de båda i sina bäddar och sover iförda  Back on track täcke ,ett inköp jag def inte ångrar.

Nu längtar jag/vi efter de gröna gräsmattornas tid..// Ann-Margreth










Nu har det värsta lagt sig













Så nu har det deppats färdigt,......... nu är det dags att kavla upp ärmarna och göra det bästa av detta med Krydda.
Vi ska ju till vår Veterinär på Onsdag och påbörja Cartophenkuren och nu håller jag såklart tummarna att detta gör henne bättre.
Tid är bokad på Djursjukhusets Hundfys  där ska Biggan gå igenom Krydda och därefter lägga upp träningsprogram så trol blir det både simning ,gå i treadmilen och jag själv kommer att öka promenaderna vartefter snö/is försvinner. Vi kommer oxå att lägga mkt av vår egna fysträning i det stora grustaget en bit härifrån så trol kommer både jag och hundarna att vara rejält musklade till sommaren.
Beslutet ar taget mao att köra Krydda fullt ut ( så gott det går) Min lilla prinsessa är absolut ingen hund som skulle trivas med att vara en liten soffprydnad.
Jag ser ju redan nu hur hon deppar över att inte få springa,,, just att springa är det bästa hon vet.
Och självklart kommer Pako att hänga på allt även med simning osv :-)

Detta är inget kul inlägg alls

Krydda har varit halt i ca 6 veckor efter en sträckning, och hennes lilla knuta på höften började att växa + en ny tillkom fram på bogen.  Jag blev lite osäker ang hennes haltande eftersom det ibland tycktes skifta ben ( sträckningen var i höger knä) Så vi har promenerat med spårsele och lina till Kryddas stora besvikelse.
Idag fick jag en akuttid hos vår älskade Veterinär Karin, och det visade sig att sträckningen var läkt och efter att Krydda hade blivit röntgad så kom chocken . Krydda har förändringar längst bak i ländryggen och längst fram i ryggraden ( återkommer imorgon med de rätta benämningarna) Mao Spondylos är det som Vet berättade för mig.
Detta har tydl pågått en längre tid utan att jag har märkt ett enda dugg på lilla missilen. Nu ska det påbörjas med Cartophen sprutor , håller tummarna riktigt hårt för att det här ska bli så bra det bara kan bli.
Tumörerna är borttagna tack o lov inga farliga sådana .
Behöver jag berätta att idag är det en totalbrytning ?
Här bjuds iaf på trevliga vinterbilder av 2 st helt underbart galna Gullefjun.
/ Ann-Margreth.







Jag är inte rädd,,,, jag KAN gå på skaren :-)



Här poseras det i det hemmasydda tossorna man får ha på sig när man  får köldkramp Stackarn.
...





RSS 2.0